språkhistoria

Rättegångsprocess

Brott
Ett brott är när någon individ bryter mot våra lagar.
Utan att ett brott begås kan inte en rättegång ta plats.
Exempel på förekommande brott: trafikförseelser, vandalisering, misshandel och bedrägeri.

Gripandet
När poliserna griper någon så kan det vara när de hittar en kriminell person direkt på brottsplats eller vid ett ingripande efter anmälan inkommit. De förs till polisstationen för förhör.

Anhållandet
Åklagaren beslutar om den gripna personen ska anhållas efter ytterligare förhör.
Det innebär att personen kan hållas kvar i häktet i upp till 4 dagar.
Under den här tiden måste åklagaren bestämma att personerna ska hållas kvar i häktet fram till en eventuell rättegång.

Häktning
Om åklagaren tror att den misstänkta kommer att t ex: fly från landet, förstöra bevis och begå något annat brott kan han/hon begära att de blir kvar i häktet.

Åtal
Därefter ska åklagaren besluta om åtal ska väckas.
För att kunna väcka åtal måste åklagaren ha starka bevis för att den misstänkta ska fällas i en rättegång.

Rättegång
Vid en rättegång deltar följande personer:

1.     Den tilltalade (åtalad)

2.     Domaren (ordförande)

3.     Målsägande (brottsoffret)

4.     Åklagaren (försöker få den tilltalade fälld)

5.     Försvarsadvokat (hjälpa den tilltalade)

6.     Nämndemän (hjälper till att besluta i målet)

7.     Vittne (vittnar om det som hänt)

Rättegången startar med att åklagaren berättar sin syn på händelsen, detta kallas sakframställning
Därefter är det försvarsadvokatens tur att ge sin syn på fallet.
Både åklagaren och försvarsadvokaten kan i sin framställning kalla vittnen för att styrka sin åsikt.

Vittnen avlägger ed, där han/hon lovar att tala sanning.
Om vittnet ljuger under rättegången begår han/hon mened, vilket är en brottslig handling och kan leda till böter eller fängelse.

Rättegången avslutas med slutpläderingar, där åklagare och försvarsadvokat sammanfattar sina synpunkter och föreslår lämplig dom.

Efter slutpläderingen överlägger domaren och nämndemännen där de beslutar om domen.
Efter överläggningen meddelar domaren den åtalade vad deras beslut är.
I vissa fall meddelas domen vid ett senare tillfälle.

Om någon av parterna ej är nöjda med domen finns möjlighet att överklaga till högre instans t ex hovrätten.

Av Nils Ö